Det har gått väldigt trögt för mig de senaste 4-5 gångerna jag varit ute och fiskat och den sista av dem gick det 10 timmar utan så mycket som ett pet på grejerna.
Man vet ju att det alltid kan vara ett hugg ifrån en drömfisk men får man inga hugg alls så blir det ju svårt.
Det var inte mitt första blankpass och garanterat inte det sista. Man får helt enkelt acceptera att man inte lyckas varje gång och att man lär sig något nytt även dagar som dessa.
Det jag fick lära mig denna gång var att mitt experiment inte fungerade riktigt som jag hade önskat.
Då det finns kräftor där jag testat bottenmeta så vill jag gärna poppa upp/lyfta agnet lite från botten så de inte äter upp det.
Har tidigare testat med olika «balsa sticks» men har tyckt att flytförmågan varit lite för dålig för fiskarna jag velat använda.
Det var när jag och arbetskollegan Sten-Åke Hallström pratade om det som han kläckte iden om att testa fogskum. Sagt och gjort så fyllde jag magsäcken på några makrillar och frös ner dem igen.
Dagen efter gick jag ner till sjön för att testa och till min belåtenhet så flöt de som korkar så jag blev ganska ivrig på att komma ut och få testa i skarpt läge.
Nyligen fick jag tillfälle att testa så jag körde ut 4st agn och sätte mig för att vänta i den ankrade båten…
……och vänta……..
…………………………………………och vänta lite till…….
Detta som skulle vara så enkelt. Man har med beundran sett hur Roger Hoftvedt i teamet bara öser upp stor gädda på metoden!
……………………………….vänta igen………………….inget händer……………………väääääänta…..he he.
Vad gör man då alla dessa timmar när man väntar på hugg??
Jag gör som «Mys» Ernst, läser en bok. Fast jag är inte lika hård som honom och kör barfota och så somnar jag som regel redan efter tre sidor.
10 timmar «seglar» iväg och det känns som att man suttit en hel dag i väntan på mönstring inför lumpen och får reda på att man måste komma tillbaka nästa dag för att de inte hann med en denna gång.
När jag vevar in agnen ser jag att de tappat flytförmågan efter en hel dags fiske. Antagligen hade de tagit in vatten eller nått men det var i alla fall ett helhjärtat försök.
Metoden kanske fungerar fint på mindre beten. I såna fall måste det ju vara ett ypperligt verktyg för de som bottenmetar gös tex.
Även om jag inte hade ett hugg så fick jag en fin avslutning på kvällen.
Det är bara att bita ihop, nästa gång sitter den och då smakar belöningen ännu bättre!
